Senast jag var hos tandläkaren var för ca ett år sedan, i Uppsala. Det var en tramatisk upplevelse och det är därför det har tagit så lång tid för mig att boka en ny tid.
Det som hände i Uppsala var att jag som nyinflyttad fick ett billigt erbjudande på en undersökning hos en privat-tandläkare. Bra, tänkte jag som fattig student och bokade en tid och gick dit. Väl hos tandläkaren kommer patienten innan mig ut och berättar för sin tjej i vänstrummet att han hade tio hål. TIO! Vem har tio hål???
Sedan var det min tur. Jag kliver in i rummet och sätter mig i den hemska stolen. Tandläkaren ber mig hjälpa honom att hålla i en sladd under tiden han undersöker mig. Efter en bra lång stund är jag alldeles torr i munnen, eftersom han aldrig låter mig svälja!
Han berättar snabbt att jag har tre hål. Att vi lagar ett hål idag och tar de andra hålen nästa vecka. Hur svarar man på det när man ligger och gapar och är helt oförmögen att säga ett ord? När han väl har lagat ett hål och jag till slut får sätta mig upp, för att skölja munnen, kan jag inte stänga munnen.
Käken har låst sig!!! Panik!!!
Då säger tandläkaren
- "har det låst sig?"
Jag nickar i panik. Då säger han lugnt
- "det kan bli så ibland"
Efter en stund lyckades jag i alla fall, SJÄLV, att stänga munnen.
Det sista tandläkaren säger innan jag går är att han vill att jag ska ta med kontanter nästa gång. (Jag betalade med kort denna gång)
Seriös tandläkare!
Jag kan bara säga att ni säkert skrattar när ni läser detta, och det bjuder jag på. Det gör jag också idag. Men just den dagen jag var där var det hemskt!
Jag gick aldrig tillbaka till honom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar